onsdag 7 januari 2009

trasig

Fan, jag dör av att ha det så hära.
Ångest när jag vaknar med en puls som gör mej helt skakig, yr och vill bara långt härifrån.
Det är som en avgiftning, varje jäkla morgon, som sliter och drar i mej hela tiden.

Jag är bara så arg.
Arg på Dbt behandlingen. Arg på mej själv. Arg på vissa i min omgivning.

kanske slutar jag på behandlingen ? kanske slutar jag detta eviga kämpande ? för helt ärligt så är jag bara så jäkla utmattad.

2 kommentarer:

Anonym sa...

hej josse
inga ord kan hjälpa när man mår så där, men kom ihåg att du är stark, starkare än många andra som slipper må så där dåligt, och att du har teo.
vet att det låter som en dålig klysha men någon gång måste det vända och du ska se att du med kan få må bra och få harmoni i livet.
behöver du prata när du mår dåligt så var inte rädd för att ringa oavsett när
kram Anneli

Anonym sa...

Hej snäckan!!
Inget kul att känna så här.
Inte ska du ge upp allt ditt kämpande Du är en stark Ung kvinna som verkligen har det kämpigt i mellan åt..Vet att det inte är lätt med Teo å mycket runt dej jsut nu men du ska veta att jag finns här om du behöver lite tid för dej sj eller bara känner för att prata av dej med någon när det känns tungt..


*************
Söndag är inte bokad som det ser ut just nu så då får ni mer än gärna titta hit så bjur jag på middag å fika :D

OM det är en dag som passar er vill säga ?? (hoppas) HIHI ..

Kramar i massor gumman